citerar Daniel och Denise Berlin om hur familjesituationen på Phu Quoc var. internskämt.

"Ja, som sagt. Man tappar dagrna. Det är sol och varmt. Syster bränner sig i solen och lever i tron att hon klarar lika mycket sol som oss andra, Ida är brun som en pepparkaka, daniel klagar på värmen, far försöker stå ut med mor och mor, ja mor klagar. Är det inte för kallt så är det inte tillräckligt med sol, hon blir inte brun och herregud det finns ju mygg här! Maten är inte lika bra som på Kanarieöarna, servicen är ett skämt för ingen pratar egnelska, frukosten är skit, hon får alltid sin mat sist, hon hittar inget att beställa och hon äter alltid långsammast, det finns inget vin, hotellrummen är inte bra för det finns ingen kokvrå och de är dumt planerade och balkongen är inte tillräckligt stor och sängen är obekväm och ACn är ju föresten en förbannad uppfinning.

UPPDATERING
Tallrikarna är för små, fisken är för torr, det finns ingen som vet vad sås är för något. Det finns inget salt och när det finns salt är det för salt. Coca-cola har bubblor i sig och tänk att ingen förstår att man inte ser i mörkret. Jumalauta ska ni spela kort igen? Ni måste ju vara från bemböle!"

från danielberlin på resdagboken.se


ja det var tydligen en beskrivning mest på vad christel gillar att klaga på.....

nu bjuder jag på tre bilder från ön Phu Quoc


jag ser sjukt stekig ut i solen. men det är ju det jag är bra på.


någon hittade en liten stor snäcka.



propellerflygplanet vi tog tillbaka till Saigon. jag är inte överförtjust i sådanna plan. men vi krachade inte, den här gången heller.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0