och så känns sommarn plötsligt så långt borta.
Jag tror vädergudarna blivit senila och gått i pension. Enligt min plan skulle det vara vår nu. Det skulle finnas små små tusselagons och snödroppar som brottas med snön vid vägkanten. Det skulle rinna vatten här och där på de allt för grusiga vägarna. Det skulle kännas bara-tröja varmt när solen ligger på
och vindarna roar Stockholms grannar.
Men så blev det höst. Igen.
I sommar ska jag ha tre veckors semester och det är ju nästan lite för fint. Jag hade tänkt att jag ska göra sådana där sommriga grejer som att glömma bort vilken veckodag det egentligen är, ha picknick på en rutig filt var tredje dag, sitta i en roddbåt uppe vid Storsjön och dricka sockerdricka och bada lite för långt ut fast fiskarna kan bita en i tårna, cykla var man än ska, åka massa båt och kanske kanske att man kan lyckas ta ett och annat kvällsdopp i Gömmarn.
Det här är sådant man bara säger men i år, i år så ska jag lyckas.
och vindarna roar Stockholms grannar.
Men så blev det höst. Igen.
I sommar ska jag ha tre veckors semester och det är ju nästan lite för fint. Jag hade tänkt att jag ska göra sådana där sommriga grejer som att glömma bort vilken veckodag det egentligen är, ha picknick på en rutig filt var tredje dag, sitta i en roddbåt uppe vid Storsjön och dricka sockerdricka och bada lite för långt ut fast fiskarna kan bita en i tårna, cykla var man än ska, åka massa båt och kanske kanske att man kan lyckas ta ett och annat kvällsdopp i Gömmarn.
Det här är sådant man bara säger men i år, i år så ska jag lyckas.
Kommentarer
Trackback
