livet är så meningsfullt igen.

Jag har så mycket att berätta att jag inte vet alls var jag ska börja. Det händer så mycket varje dag att jag inte riktigt hinner med att smälta intrycken. Bara som igår när vi åkte runt i attlasbergen och två av tre bilar körde fast i lera och vi fick hjälp av några som bodde i bergen och sedan blev bjudna på te i deras skjul till hus med två katter, en åsna, en hund (fast man kan inte riktigt kalla vissa hundar här för hundar, de är mer som varjar typ) och världens kanske sötaste fluffiga gråa get (den var mer hund än hunden och fick för övrigt bli mitt fadderbarn). Lite i baktanken skojade vi om att vi kommit till ett av al-qaidas läger eftersom det stod tre mystiska män och sköt med fetaste hagelgeväret 10 meter ifrån oss.


Jag säger bara OJ vad folk missar hela livet om man inte reser på detta sätt. Det är helt fantastiskt och man lär sig tusen gånger mer än vad jag gjort 13 år i skolan. Ut och res folk, ni får bara inte missa det. Jag tror nästan att jag har blivit en gnutta vis redan nu som 21, och det är ju inte fy skam.

Nu väntar ca 400 mil genom europa och tälta i minusgrader. yey. Jag fryser redan och här är det ca 10°C. Men livet är bra fint.



en liten hint om hur vi åkt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0